Konkrust – Second Hand Wonderland

Apr 29th, 2012 | By | Category: CD, Recensioner

Man väl kalla Kontrust för ett extremt crossover band, för detta var tamejfan det mest röriga jag har hört på mycket länge. De är ifrån Österrike och detta är deras tredje album i ordningen och jag blir inte riktigt klok på dem ärligt talat, det är en stor gröt av genrer som inte passar ihop alls. Det är allt från riktigt hård metal till pop, från reggae till joddlande och så vidare och jag kan inte förstå mig på var de vill komma med detta överhuvudtaget. Jag satt mestadels med hakan nere vid knäna och ögonen poppande ur ögonhållorna när jag lyssnade på detta och inget av det på ett positivt sätt kan jag ju tillägga. Jag uppskattade väl endast de tyngre partierna av deras musik, de övriga flög bara in helt plötsligt utan förvarning i deras musik och resultatet blir alldeles för spretigt. Man har ju tidigare sett bra resultat av olika crossover genre, reggae och metal har ju funkat i band som Skindred, men de lyckas smälta ihop genrerna, det blir inte alls lika bra här.

Det finns alltså låtar på detta albumet som kör igång med ett riktigt aggressivt och tungt metalparti, går snabbt över i någon elektronisk pop-dänga, för att minuten senare helt plötsligt handla om reggae för att i några sekunder köra på lite österrikiskt joddlande. Och jag blir som jag skrev ovan fan i klok på detta, jag känner mig halvt schizofren efter att ha lyssnat på detta, jag får ingen sammanhållning eller något liknande överhuvudtaget, utan det är helt enkelt som att de har slängt ihop olika låtar från helt olika genrer till en ända låt. Och det är väl en risk som de då tar när de hör sådan här musik, ibland så lyckas crossovers otroligt bra, annars hade vi ju bevisligen aldrig fått höra nya genrer. Men det kanske räcker att föra ihop två olika genrer, inte 4-5 stycken i en ända gryta, i detta fallet så blir inte maten bättre ju mer kockar det är, det är fakta skulle jag påstå.

I fronten har vi Stefan Lichtenberger och polska Agata Jarosz och som ni säkerligen förstår så blir jag inte riktigt klok på dessa två heller. Agata står ju för den poppiga sidan av detta bandet, ingen dålig röst så sätt, men det är ju inget som får henne att låta riktigt bra heller. Stefan kör ju både på en reggae-inspirerad sång och något som jag antar ska likna vrål, men jag vet inte riktigt om jag tycker att han kommer upp i någon högre nivå han heller om jag ska vara riktigt ärligt. Jag visste inte alls vad jag skulle sätta för betyg på detta albumet, jag tycker ju att allt blir både för grötigt och för spretigt, men det finns ju fortfarande viss kvalitet i deras musik, men betyget slutade i alla fall på det nedan och det är ju inte ens godkänt.

Bäst: De tyngre partierna i deras musik.

Sämst: Som jag skrivit flera gånger ovan, för grötigt och för spretigt.

Betyg: 1,5/5

Share

Leave a Comment