”White Line Fever” av Lemmy Kilmister med Janiss Garza

Jul 2nd, 2011 | By | Category: Böcker, Recensioner

Detta är biografin från den brittiska och legendariska basisten/sångaren Ian Fraser ”Lemmy” Kilmister, mest känd från sitt band Motörhead. Och detta är min tredje recension av en biografi av en musiker som är från det brittiska öarna, först var det Slash, sen var det Ozzy och nu är det Lemmy´s tur, men det var och till viss del är ju även så idag, att det är många britter som gör sig kända och sen flyttar till det stora landet i väst. Sen var det lite roligt att jag läste böckerna i denna ordningen, för i denna boken så skriver Lemmy om en låt som han just gjorde med Ozzy och Slash, den heter I Ain´t No Nice Guy, Lemmy skrev den och ville egentligen ge den till Ozzy, men det blev alltså en duett dem emellan och med Slash på gitarr-solo. I vilket fall som helst, så var den versionen som jag läste på svenska, och jag tycker nästan det var roligare att läsa på engelska som i Ozzy´s, då är det ju verkligen biografins huvudperson som ”talar” till dig i boken, men denna boken är väldigt underhållande ändå.

Jag tycker det är mindre om själva uppväxten i denna biografin, i alla fall om man jämför med de två andra som jag läst, och det är både på ont och gott. Det kan bli lite tjatigt om det bara är prat om uppväxten och så, det är ju musiken, albumen, turnéerna som man vill höra om, och det får man i en hög dos i denna boken. Och denna mannen är ju ingen nybörjare direkt, han har spelat sen 60-talet, i band som The Rockin´ Vicers, Sam Gopal, Hawkwind, Robert Calvert’s band, innan han startade sitt egna band, Motörhead. Och man får till en början följa han genom alla dessa band, hur låtar och album kom till, hur turnéer gick, hur han bytte band och mer eller mindre kända människor som han har stött på, både bra och dåliga erfarenheter kanske jag ska tillägga.

Sen kommer starten av Motörhead, alla medlemsbyten och bråk, misslyckanden, succéer, manager och skivbolagsbyten- och bråk och allt däremellan. Och förutom allt detta, så har Lemmy även skrivit en hel del låtar åt andra kända musiker/sångare, han har varit med och spelat in musik på andras album, han har varit statist och haft småroller i filmer. Han har en hel del roliga historier om både egna bandmedlemmar, sig själv och andra kända musiker, som innefattar allt från brittisk humor, till alkohol och droger, till galenskaper både från han själv och andra. I slutändan så har boken mycket rolig läsning, och Lemmy själv verkar vara en extremt skön snubbe, och han verkar ha väldigt mycket liberala och bra åsikter, en rätt enkel människa helt enkelt, så jag kan absolut rekommendera er att läsa denna biografi.

 

Leave a Comment