|
|
SWEDEN ROCK FESTIVAL 2006
|
Årets upplaga av Sweden Rock Festival bjöd på ovanligt mycket hård musik…
|
Många av mina gamla favoritband, som dessutom väldigt sällan ger konserter i kombination med det underbara vädret gjorde årets festival till en av de bästa någonsin.
Torsdagen började lite stressigt eftersom som jag och mitt sällskap kom ner ganska sent. DORO, LORD BELIAL och GRAVE beskådades alla fall men eftersom jag stressade ner genom att dricka mängder av öl så tänker jag inte beskriva dessa konsertupplevelser speciellt ingående eftersom minnena är vaga.
Tack vare gårdagens hårda festande tog jag det lite lugnare på fredagen och kunde således koncentrera mig något mer på de musikaliska upplevelserna. Att börja med ARCH ENEMY var inte helt fel. Finns inte mycket att säga som inte är sagt om detta band. Med en riffmästare som Mike Ammot (ex-CARCASS, ex-CARNAGE) och energipaketet och tillika nyss nämnde herres livskamrat Angela Gossow kan det bara inte gå fel. Även om ljudet inte var det bästa så var jag nöjd med såväl låtval och framförande. Övrig publik måste ha tyckt detsamma för trots den tidiga tiden på dygnet så var det fullsmockat framför scenen.
Ett av de banden jag längtat mest efter att få se var GEHENNAH. Jag har alltid älskat dessa värmlänningar och deras stenhårda musik och attityd. När de första textraderna man hör är: ”If you wear short hair you better beware, this is metal warfare…” så är blir jag alldeles lyrisk. Självklart snackar jag om klassikern av klassiker ”Say Hello To Mr Fist (In Your Face)” från deras debutskiva ”HARDROCKER” (1995). Jag kan leva med att Rob Stringburner har klippt sig och att Mr Violence verkade lite trött. När Sista låten ”Piss Off, I´m Drinking” går igång och jag headbangar och skrålar i refrängen tillsammans med de andra som står bredvid mig är lyckan total.
GAMMA RAY är ett sådant band som bara ska beskådas. De är även oftast varken bättre eller sämre än vad man förväntar sig och så var det även denna gång. Detta ska inte tolkas negativt utan det betyder bara att Kai & co är ett säkert kort om man vill avlägga en dryg timme på att njuta av kvalitativ musik. HELLOWEEN- medleyt och låtarna från ”Land Of The Free” måste jag ändå erkänna stack ut över det övriga materialet.
Sen var det dags för festivalens höjdpunkt, nämligen VENOM. För en gammal black metal -diggare som undertecknad var det självklart ett måste att vara på plats när dessa pionjärer äntrar scenen även fast Cronos är enda originalmedlemmen numera. Nya skivan ”METAL BLACK” har blivit väldigt hårt bespottat av pressen och det är den enligt mig inte förtjänt av. Titellåten sitter verkligen som en keps i sommarhettan men givetvis är det ändå bitar som inledande ”Witching Hour” och ”Bloodlust” som är bäst. Vid två tillfällen under konserten är det till och med så bra att jag får gåshud över hela kroppen, jag visade upp min arm för min kompis och han kunde konstatera att så var fallet. Bitarna som fick mig att bli så överlycklig var inga mindre än ”Countess Bathory” och ”In League With Satan”. Min tanke var att det här kan omöjligt toppas av något annat band.
Det gjorde det inte heller men WASP var ruskigt nära senare under kvällen. Med facit i hand kan jag inte säga annat än att fredagen var en fruktansvärt bra festivaldag.
|
|
|
