|
|
DOKKEN / KINGDOM COME - Debaser Stockholm
|
Äntligen lite 80 tals band som besöker Stockholm!
|
Detta var min första tanke när jag läste om detta gig. Det är ju alldeles för få av de mellanstora amerikanska banden från förr som kommer hit, det måste jag säga.
Jag har alltid gillat DOKKEN. Plattan ”Under Lock and Key” snurrade mycket på min skivspelare när det begav sig och jag lyckades i alla fall se dem en gång på 80-talet, som förband till AC/DC om jag inte minns helt fel.
När jag kommer till Debaser Slussen så är KINGDOM COME redan igång och har 3 eller 4 låtar kvar att spela. Jag var inget stort fan av dem förra gången och egentligen inte nu heller. Lite för mycket Led Zeppelin för min smak. Men de spelar bra och Lenny Wolf ser exakt likadan ut och låter exakt likadant som förr. God respons från publiken, som för övrigt består av enormt mycket killar!! Troligen en hel del musiker som gillar detta.
I pausen hänger jag i baren och träffar på en hel del folk från förr, som man ju alltid gör på denna typ av spelningar.
Sen är det dags för DOKKEN..
Bandet består idag av, förutom Don själv, gitarristen med det svenskklingande namnet Jon Levin, trummisen Mick Brown och basisten Barry Sparks. De öser på bra mycket bättre än jag hade förväntat mig. Och jag tror att de blev klart överraskade av den bra responsen från publiken! Alla (inkl undertecknad) sjunger och vrålar med i gamla slagdängor som ”Alone Again”, ”Dream Warriors”, ”Breaking The Chains” och såklart allra sist ”In My Dreams”.
Åren har inte varit så snälla mot Don när det gäller utseendet men rösten har han behållit fint. Dock ser han ganska trött ut (iofs var ju detta sista giget på Europaturnen) men han verkar ändå fortfarande glädjas åt att stå på scenen. Gitarristen gör ett gott jobb och kör lite solon också så att resten av bandet får vila lite. Mitt i alltihop börjar de spela ett litet DOORS jam, något som jag tycker är helkul, men många i publiken verkar inte fatta det alls. Inga DOORS fans kanske?
Efter lite extranummer och mycket tackande och löften om att komma tillbaka snart så lämnar de scenen.
En klart bra kväll! Även om mycket inte är som förr, så tycker i alla fall jag att det är härligt med sådana här nostalgikvällar för att påminnas om det musikaliskt så underbara åttiotalet!
|
|
|
