|
|
Nine – Killing Angels
|
Killing Angels är ett album som jag längtat efter med farhågor att det inte skulle leva upp till de höga förväntningar jag hade innan jag tryckte på Play första gången på cd spelaren....
|
Anledningen till oron var att Nine´s förra album Lights out klev rätt upp på min ”tio i topp lista på bästa album”. Den skivan satte sig första gången jag hörde den och den är som sagt fortfarande ett favvo album. Jag hörde några låtar från Killing Angels på Arvika Festivalen i somras och de lät mycket lovande, men ljudet var bedrövligt. Den ljudteknikern borde ha fått ett nackskott, för det var det sunkigaste ljud jag någonsin hört live. Det förstörde hela konserten tyvärr. Som tur är har Nine lyckats med en mycket bra uppföljare. Killing Angels sätter hög fart direkt med inlednings spåret Inferno och det är gasen i botten som gäller, snabbt och brutalt hela skivan igenom. Euthanasia låter lite som Hellacopters i gitarr-riffen och Discontent O.D luktar lite In Flames. Två låtar sticker ut, Anxiety Report, en lite lugnare låt och sista låten Them som har ett långt intro som skulle passa in som filmmusik i vilken skräckfilm som helst. Men till slut brakar även den igång med L.G Petrov ifrån Entombed på sång och Them får sätta punkt på ännu ett starkt Nine album.
Nine
Killing Angels
Burning Heart
Inferno 03:22
Euthanasia 03:07
Watching the Train Go By 03:23
The Strategy of Fear 03:22
Discontent O.D. 03:37
The End 03:10
Anxiety Report 05:53
Cardiac Arrest 04:16
33 03:42
Them 04:39
Betyg: 5 av 5
Kan inte låta bli att tänka på att när Johan Lindkvist sjunger så låter det som om det gör ont när han levererar texterna, ungefär som Axl Rose lät på Appetite for destruction
Nu menar jag inte att det låter falskt på något vis men den sortens sång borde slita stämbanden efter den turnén gruppen nu gör runt om i Europa.
Det känns skönt med en riktig tiopoängare som uppföljare efter årets uppföljar-flopp, Metallicas St Anger, som enligt mig blev ett rejält magplask.
Apropå uppföljare så har Kanadensiska Danko Jones också släppt ett nytt album, We Sweat Blood, (recension kommer snart) och sitter lite i samma sits som Nine. Deras förra släpp, Born a Lion var ruskigt bra.
Går också omkring och väntar på nya Machine Head. Det kan faktiskt bli en bra avslutning på detta skiv år.
|
|
|
