|
|
METALLICA - DEATH MAGNETIC
|
METALLICA är tillbaka med det nionde albumet. Någon som bryr sig?
|
Artist: METALLICA
Titel: DEATH MAGNETIC
Bolag: Universal/Vertigo
|
Jodå, det är många METALLICA fans som står på tå och undrar hur METALLICA anno 2008 låter. En hel del vatten har ju runnit under broarna under deras fantastiska karriär och det finns lika många åsikter som fans om tiden efter ”..AND JUSTICE FOR ALL”. När man sedan pratar om LOAD och RE-LOAD så skapade det rubriker om den nya stilen och hur METALLICA svek sina fans. När förra släppet ”ST. ANGER” låg i startgroparna hade bandet en riktig hård press på sig. Ny basist efter Newsted och nu skulle de minsann spela som förr. Men om tvillingskivorna skapade hysteri och fans övergav bandet så var det lugnt jämfört med hur reaktionen blev när ”ST. ANGER” släpptes. Ännu mera snack och många fans blev besvikna på skivan. Så med det bagaget står nu METALLICA inför en gigantisk utmaning.
"DEATH MAGNETIC" är inte en lättsmält platta. Jag blev inte särskilt imponerad vid första lyssningen och inte heller av första singeln "The Day That Never Comes" utan det kräver att man hör plattan några gånger innan den sätter sig. Ger du den en ärlig chans så kommer "DEATH MAGNETIC" att växa sig starkare och starkare.
Sedan hysterin att de skall låta som förr kan man ta med en nypa salt. Jag tycker att de har använt sitt bagage och gjort en lite modernare variant av den thrash som de var pionjärer av på 80-talet. Men stundom känns som om det gjort en ”best of styles” skiva. Man kan nästan känna lite influenser från olika delar av bandets katalog.
Inledande låten är en riktig snabb sak där Kirk faktiskt får spela solon igen, som verkade vara bannlysta på ”ST. ANGER” följs av ett av de bättre spåren "The End of the Line", en ”Master of Puppets” doftande stänkare. ”LOAD/RE- LOAD” representeras av första singelsläppet "The Day That Never Comes". En lugnare låt som efter ca 50 sekunder istället får mig att tänka på ”One”. Många hade synpunkter på Lars trumljud på ”ST. ANGER” och introt på "All Nightmare Long" är lite influerat av orienten och med effekter på virveln. Men den drar igång rejält och utvecklas till en riktigt hård låt med en melodiös refräng.
Det var några år sedan METALLICA gjorde en instrumental låt, men med "Suicide & Redemption" är de tillbaka med en nästan 10 minuters tempoväxlande låt som kanske skulle ha varit låten som avrundade skivan.
Så ge skivan en ärlig chans, lyssna på den några gånger utan att ha förutfattade meningar att detta är en uppföljare till ”ST. ANGER” Skivomslaget som jag vid första anblicken tyckte såg cool ut, stör jag mig på. Det är ett hål bränt igenom hela bookleten, som ger en schysst 3-D effekt på bekostnad av att man inte kan läsa texterna..
Tracklisting
That Was Just Your Life
The End of the Line
Broken, Beat & Scarred
The Day That Never Comes
All Nightmare Long
Cyanide
The Unforgiven III
The Judas Kiss
Suicide & Redemption
My Apocalypse
|
Betyg 4 av 5 möjliga
Bandets Hemsida
|
|
|
