Europe – Hovet, Stockholm, 21 okt 2004


Europe 2004 bevisar med sin spelning i torsdags att de verkligen håller måttet.

För några veckor sedan släpptes Europes nya skiva Start From The Dark. En skiva som efter några genomlyssningar växt till en mycket trevlig historia. Att det är typ 13 år sedan Prisoners In Paradise hörs. Det är mognare, vuxnare och tyngre. Europe har med Start From The Dark gjort en skiva som de själva vill. Här har inga skivbolagsgubbar och såkallade branschfolk varit med och pillat.
Bandet avslutade årets Sweden Rock Festival med bravur i somras och har i och med det en hel del att leva upp till. I somras visades ett tajt och avslappnat band upp.
När ljuset släcks i ett fullsatt Isstadion stiger publikens jubel och singel Got To Have Faith sparkar igång ett drag utan dess like. Även andra låten America är från nya skivan. Förvånande nog är publiken med på noterna från första början, sjunger med i de nya låtarna. Ibland kan det vara lite segdraget när ett band som lever på gamla meriter blandar in för mycket nytt i setlistan (vi minns alla Scorpions…). Detta problem dras dock inte Europé med, faktum är att det nya matrialet känns fräscht och kan lätt blandas med det gamla.
Spelmässigt är det minst lika bra som spelningen på Sweden Rock. Basisten John Levén får en mer framstående roll i de nya låtarna, hans basljud morrar respektingivande och karln
presenterar den ena coola basgången efter den andra. Det groovar som aldrig förr. Hatten av till basist Levén. Från nya skivan presenteras vidare Hero (som filmades för kommande videosläpp), Wake Up Call och Flames. I den sistnämnda reser sig häftiga eldflammor a la Kiss upp mot taket och värmer våra hjärtan.

Tro nu inte att bandet glömt bort sin historia. Tidigt i setet spelas Wings Of Tomorrow och lite senare favoriten Seven Doors Hotel. Roligt är att de även dammat av Sign Of The Times från Out Of This World. Även skivan Prisoners In Paradise reprenteras med låten Girl From Lebanon.
Under nästan två timmar långa showen blandar bandet gammalt, nytt och de givna hitsen. Detta resulterar i en bryggd som håller förvånansvärt bra. Europé 2004 är något att räkna med! Joey Tempest röst håller, John Norums gitarrspelar regerar och Levén bas skakar om. I slutändan handlar det dock om låtarna. Med en stark återkomstskiva och med deras back-katalog är det svårt att misslyckas. Låtarna är inte bara bra, de är förbannat bra!
Det enda riktiga minuset under kvällen är de två ynglingarna på runt 14 år som plötsligt tränger sig in framför oss och börjar hoppa och veva med armarna. Innan ilskan börjar ta fart på allvar upptäcker de dock den två meter långa GetMetal utsände med glödande ögon och hoppar snabbt därifrån. Visst är det kul att Europé har en bred publik åldersmässigt, men det blir lite smått komiskt när man tänker på att då bandet släppte Prisoners In Paradise innan splittringen 1991 låg dessa ynglingar på sin mammas skötbord för blöjbyten.
(OBS! Har absolut inget emot röjande och rockande människor, men gör det för fan inte på mig och min flickväns fötter!!!).
Spelningen på Hovet måste ha varit en av höjdpunkterna hittills på turnén. Bandet för nästan högsta betyg. Har bara en fundering…
Joey, vad hände egentligen i Rock The Night när du rasade över något på scenen och ljudet försvann? (Svara gärna via e-post).

4 av 5 i betyg






Resultat

Omröstningar