Intervju - Henkka T. Blacksmith, CHILDREN OF BODOM

GetMetal fick en konversation med bandets basist Henkka T. Blacksmith, där det diskuterades ämnen såsom musik, sprucken vänskap och ond bråd död… De flesta CHILDREN OF BODOM-fans vet förmodligen varifrån dess bandnamn är taget. För de oinvigda bjuder GetMetal på en kort resumé av händelsen som ligger till grund för detta namn. 1960 campade fyra finska ungdomar (två hanar och två honor) vid Bodominjärvi (Bodom-sjön), belägen i Espo där samtliga CHILDREN OF BODOM-medlemmar kommer från. Dagen efter hittades tre av ungdomarna brutalt slaktade. Den enda överlevande, Nils Gustafsson, var illa tilltygad och mindes ingenting av händelsen. Redan då utpekades han som en möjlig gärningsman, eftersom polisen inte kunde hitta någon ledtråd som antydde att någon utomstående befunnit sig i närheten av mordplatsen vid den aktuella tidpunkten. Gustafsson kunde dock inte bindas vid brottet på grund av en klantigt utförd polisutredning (som undertecknad inte ämnar gå närmare in på). Ingen gärningsman hittades således. De så kallade Bodom-morden har länge varit ett av Finlands största mysterier. 45 år senare tror/trodde man sig ha löst detta mysterium. Modern DNA-teknik har visat att Nils Gustafssons blod återfunnits på de tre brutalt mördade ungdomarna; Irmeli Björklund, Seppo Boisman och Tuulikki Mäka. Åklagaren Tom Ifström menar att rikliga mängder av alkohol förekommit samt att Gustafsson önskade idka intimt umgänge med Björklund, som dock inte uppskattade inviten. Då skall Gustafsson, enligt åklagaren, försökt våldföra sig på flickan i fråga. De andra två ungdomarna skall då ha försökt gå emellan och då skall blodbadet ha fått sin början. Gustafsson, nu 63 år, menar dock att upptäckten av blodet inte är särskilt underlig med tanke på omständigheterna. Ungdomarna mördades i ett tält och viss uppståndelse lär ha uppstått i tältet. Han har även, efter hypnos, utförligt beskrivit en gärningsman. Nyligen, närmare bestämt den 7 oktober i år, friades Gustafsson på grund av bristande bevisning. Det bör påpekas att åklagaren inte hade någon lätt uppgift framför sig, eftersom han var tvungen att bevisa att det rört sig om mord. Mord preskriberas inte i Finland, vilket däremot är fallet beträffande dråp. Rättsexperter i Finland hävdade att åtalet var dömt att misslyckas, med tanke på att Gustafsson, även om han var skyldig till morden i fråga, knappast planlagt morden. Det är betydligt troligare att det handlade om en plötslig ingivelse, vilket faller under ramen dråp (som han så här långt efteråt inte hade kunnats åtalas för). ”Domen var väl ingen större överraskning”, inleder CHILDREN OF BODOMS basist Henkka T. Blacksmith. ”Det fanns en del omständigheter som pekade mot att han var mördaren. Det var ändå uppenbart att de efter 45 år inte skulle ha nog på fötterna för att kunna sätta honom i fängelse. Jag har stort förtroende för det finska rättväsendet. Finns det inte tillräcklig bevisning ska han heller inte dömas. Den allmänna opinionen i Finland är nog att han är skyldig, men att bevisningen helt enkelt inte räckte till.” Ni har fått en hel del publicitet tack vare/på grund av att mordfallet tagits upp igen i media. ” Ja, de senaste månaderna har hälften av vårt namn figurerat dagligen i alla tidningar. Namnet Bodom är ju mycket mer känt nu. Detta var inte direkt någonting vi tänkte särskilt mycket på när vi tog namnet, då mordet inte alls kunde beskådas på löpsedlar på den tiden. Om vi kommer att ha en låt om rättegången på vår nästa skiva? Det är inte helt omöjligt. Vi har ju en Bodom-låt på varje platta och på nästa kanske vi behandlar det som nu har uppdagats”. Det är ingen större hemlighet att de flesta grupper hävdar att deras senaste alster är det absolut bästa de gjort. Henkka (vars första skivinköp, enligt egen utsago, var antingen POISONS Look What the Cat Dragged In eller GUNS’N’ROSES Appetite for Destruction, vilket självklart hedrar honom) är, inte helt oväntat, väldigt nöjd med senaste skapelsen Are You Dead Yet? ” När vi först började spela in den var den inte särskilt speciell för mig. Det kändes som en medelmåttig skiva med våra mått mätt. Men när jag hörde hela produktionen med keyboards och allt blev jag glatt överraskad. Den kändes så ny och fräsch! På nåt sätt lyckades vi få ett väldigt fräscht sound, jag vet inte var det kommer ifrån. Det är en tung och groovig skiva jag är väldigt nöjd med.” Han håller tills viss del med om att vissa NU metal-element kan spåras på Are You Dead Yet?, men att det beror på hur man definierar genren i fråga. Jag ber Henkka (Seppälä är hans riktiga efternamn) att säga några väl valda ord om de fyra studioalbum Bodom-barnen släppt innan den nya given. ”Something Wild [1997] var ju vår första skiva och den är alltid speciell. Inte för att vi brydde oss nämnvärt om vad andra tyckte på den tiden heller, men vi trodde inte att särskilt många skulle uppskatta vår mix av black- och power metal med klassiska influenser. Vi trodde det skulle vara för black för metal-folket och för metal för black metal-följet. Förvånansvärt nog sålde den en hel del. På nästa platta, Hatebreeder [1999], gjorde vi inga stora förändringar. Vi strävade efter musikalisk perfektion vilket gjorde att känslan och ’groovet’ blev lidande. Jag är heller inte helt nöjd med ljudbilden. Ljudbilden på Follow the Reaper [2000] är mycket bättre, mycket tyngre och har mycket mer ’groove’. Inspelningen av denna var mycket mer laid-back än när vi spelade in dess föregångare. På Hate Crew Deathroll [2003] ville vi utveckla det tunga soundet, vilket jag tycker vi lyckades med. Jag är äckligt nöjd med både ljud och låtar. Hate Crew Deathroll tog mig med storm!” CHILDREN OF BODOM har ända tills 2003 bestått av samma sättning; ovan nämnda Henkka, gitarristen och sångaren Alexi Laiha, keyboardisten Janne Warman (enligt vissa källor Wirman), trummisen Jaska W. Raatikainen samt gitarristen Alexander Kouppala. Nämnda år, 2003, valde den sistnämnda att hoppa av och blev sedermera ersatt av Roope Latvala (SINERGY, ex- WALTARI, ex-STONE). Gruppens huvudman Alexi har sagt att det inte finns något ont blod mellan honom och Alexander, men har också hävdat att de två inte längre är vänner. ”Det finns inget ont blod dem emellan dem, men de har heller ingen kontakt. Alexander försvann helt enkelt. Jag har inte hört nåt från honom sen uppbrottet och det har inte Alexi heller. Alexi var förstås väldigt besviken, eftersom han och Alexander var bästa vänner. Vi hade dessutom ett antal spelningar framför oss när han hoppade av. Han ville helt enkelt leva ett annat liv än oss och det måste man respektera. Det finns inga dåliga vibbar, utan han bara försvann.” ” Roope spelar ju i samma band som Alexi [SINERGY], det var första gången vi träffade honom. Sen jobbade han åt oss som gitarrtekniker. Jag är mycket nöjd med medlemsbytet, det är mycket roligare nu. Innan jag träffade Roope hade jag förstås hört STONE [en av Roopes förra band]. De låg faktiskt på topplistorna i Finland i början av 90-talet vilket var något utöver det vanliga på den tiden.” Dessa dagar hör det däremot inte till ovanligheterna att se finska hårdrocksakter förekomma på topplistorna. Hur länge tror du den finska storhetstiden (med band som CHILDREN OF BODOM, HIM, STRATOVARIUS, NIGHTWISH, SENTENCED etc) kommer att bestå? ” Jag hoppas och tror att den håller i sig ett tag. Det är alltid så att när ett antal stora band går i bräschen kommer det upp nya mindre band som kanske själva blir stora. Naturligtvis kommer storhetstiden att få ett slut, men jag tror det dröjer några år.” Efter endast två plattor, Something Wild och Hatebreeder, släppte CHIILDREN OF BODOM en liveskiva, Tokyo Warhearts [1999]. Bakgrunden till denna release visar sig vara aningen oväntad. ”Det var från början ett skämt. Det var vårt första besök i Japan och nån av oss sa på skämt att ’Nu måste vi spela in ett livealbum när vi är här’. Det är ju klassiskt att band har skivor som heter ’Live in Japan’ och liknande. Sen hörde vår skivbolagsboss ’skämtet’ och tyckte att det var en bra ide och började jobba för detta. Vi gick med på det och när vi väl skulle spela in ett livealbum ville vi göra vårt bästa. Det kändes dock lite underligt att spela in en liveskiva efter endast två studioalster. Meningen var att det skulle vara en strikt limiterad utgåva, men den sålde mycket mer än vad den ’skulle’ göra.” Med undantag av mini-DVD:n Trashed, Lost & Strungout har det hittills inte utkommit ett officiellt DVD-släpp signerat CHILDREN OF BODOM. Henkka förtäljer att en sådan ligger och lurar i faggorna. ”Vi har börjat arbeta med den, men det kommer att dröja ett tag innan den släpps. Vi vet inte riktigt om vi kommer att ta med material från en spelning eller ta clips från exempelvis sex olika spelningar. Den kommer att ha mycket ’off stage-material’ och kommer förmodligen även att innehålla våra videos. DVD:n kommer möjligtvis att släppas nästa år.” Det är ett välbekant faktum att bandet spelat in en del covers, låtar av exempelvis W.A.S.P., OZZY OSBOURNE och BRITNEY SPEARS. Finns det några planer på att samla och släppa dessa som en enhet? ”Folk har föreslagit ett samlingsalbum med alla covers och B-sidor. Jag är absolut positiv till idén, vi har så många att vi skulle kunna fylla ett album. Vi har ju lirat in allt från BRITNEY till SLAYER.” Utan att ha vetskap om det har här Henkka presenterat det perfekta namnet för albumet; From Britney to Slayer. Vidare berättar Henkka att låtskrivningsprocessen i CHILDREN OF BODOM, som inledde karriären som INEARTHED, mestadels går till på ungefär samma sätt. Alexi kommer med riffen, texterna och idéerna och sedan gör medlemmarna arrangemangen tillsammans. De har en bra stämning i bandet och allihop härstammar faktiskt från samma område. Faktum är att Henkka, Alexi, Janne och Jaska allihop gick i samma skola. Även Roope har sitt ursprung i detta område, men är cirka tio år äldre än övriga medlemmar (som är runt 25 år). De forna skolkamraterna har hållit ihop en lång tid, men det har inte alltid gått i dur för bandet. Henkka minns ett gig på den klassiska klubben Tavastia i Helsingfors (den 27 december 1997) som var nära att besegla CHILDREN OF BODOMS öde. ”Allt gick fel! Våra instrument stämde ur sig, Alexi spelade av en sträng, allt var bara hemskt! Vi kunde inte hantera det, vi var ju inte särskilt rutinerade. Det här var en av våra första spelningar och det var nära att det slutade där. Spelningen kändes fruktansvärd, men var förmodligen inte lika hemsk som vi föreställde oss. Vi var nära att lägga ned bandet faktiskt! Lyckligtvis var inte CHILDREN OF BODOMS saga all utan bandet repade nytt mod och framgångarna har sedan dess avlöst varandra. Vad den närmaste framtiden nu har i sitt sköte är idel turnerande. Efter det får medlemmarna en välbehövlig, men kort, paus på två veckor. Därefter blir det till att kuska runt på vägarna igen. CHILDREN OF BODOM besöker Skandinavien (se datum nedan) nästa år, men med vilka förband är ännu inte bestämt. Enligt Henkka lutar det åt två europeiska akter. Om Ni inte hunnit kolla upp Are You Dead Yet?, bör Ni göra det inom en överskådlig framtid. Den är väl värd det. För en gångs skull finns det faktiskt fog för den ålderdomliga och utslitna klichén; ”Detta är vår bästa skiva hittills”… 03.02.2006 (S) GÖTEBORG / Trädgarn 04.02.2006 (N) OSLO / Rockefeller 05.02.2006 (S) STOCKHOLM / Arenan 07.02.2006 (S) UMEA / Sky Com Arenan